Från biogas till biometan – vad kan Polen lära sig av Finland?

En artikel på polska har publicerats utifrån denna intervju Från biogas till biometan – vad kan Polen lära sig av Finland? – Agronomist 30.9.2026 agronomist.pl på en webbplattform, skriven av Anna Czasak, som intervjuade Jani Kangasaho (JK) från Biovoima.

I Polen finns det gott om organiskt råmaterial, erfarenhet av biogasproduktion och tillgång till teknik. När det gäller utvecklingen av biometanmarknaden saknas fortfarande stabila regelverk som skulle göra det möjligt för investerare att bygga upp projekt med en förutsägbar, långsiktig intäktsmodell. I intervjun diskuteras hur mycket det kostar att övergå från biogasproduktion inom jordbruket till biometanproduktion och vad Polen skulle kunna lära sig av Finland. Svaren på Agronomistens frågor kommer från Biovoiman:s försäljningschef Jani Kangasaho.

1. Hur bedömer ni den nuvarande utvecklingsfasen på marknaden för biometan i Polen?

JK: Ur vår synvinkel befinner sig Polen i ett mycket intressant skede av marknadens utveckling. Landet har redan betydande erfarenhet av biogasproduktion, och dess råvarupotential, särskilt inom jordbruket och livsmedelsindustrin, hör till de största i Europa. Nästa steg är att gå från att främst använda biogas för kraftvärme till att producera biometan i större skala.

För att detta ska kunna ske är nästa viktiga steg att omvandla det befintliga regelverket och stödprogrammen till konkreta investeringsbeslut. Polen har infört flera mekanismer som stöder utvecklingen av biometan, och intresset från investerare är stort, men många projekt väntar fortfarande på finansieringsbeslut innan de kan gå vidare. Tekniken är mogen och beprövad; marknaden behöver nu större förutsägbarhet i genomförandet av stödsystemen så att projekten kan slutföra finansieringen och gå vidare till byggfasen.

2. Vilka tekniska och ekonomiska villkor måste en befintlig biogasanläggning uppfylla för att den ska kunna omvandlas till en anläggning som producerar biometan?

JK: De tre viktigaste faktorerna är en stabil biogasproduktion, tillräcklig och pålitlig tillgång till råvaror samt en välfungerande försäljningskanal för biometan. Ur ett tekniskt perspektiv måste man analysera mängden och sammansättningen av råbiogas, inklusive metanhalt, svavelväte och andra föroreningar, samt den allmänna stabiliteten i rötningsprocessen.

Även läget är viktigt. Anslutning till gasnätet är ett alternativ, men inte det enda. Biometan kan också komprimeras eller kondenseras och transporteras till kunderna. En välfungerande biogasanläggning som producerar gas på ett stabilt sätt är ofta en utmärkt utgångspunkt, eftersom ett förädlingssystem då kan läggas till som nästa steg i anläggningens utveckling.

3. Hur mycket kostar en sådan förändring och vilken omfattning kräver den?

JK: Investeringens storlek beror i hög grad på anläggningens kapacitet och på vilken infrastruktur som redan finns.

Som en allmän riktlinje kan ett system för raffinering av biometan, inklusive nödvändig tillhörande utrustning, innebära en investering på cirka 1,5–4 miljoner euro. Nätanslutningslösningar, trycksättning, tankningsstationer eller produktion av BioLNG kan öka den totala investeringen.

Det finns ingen ekonomiskt lönsam minimikapacitet. Som en allmän regel blir projekten särskilt intressanta vid produktionsvolymer på cirka 300–500 Nm³/h råbiogas och däröver, även om mindre anläggningar kan vara ekonomiskt attraktiva om de har tillgång till billig råvara, hög utnyttjandegrad och en stark avsättningsmarknad för biometan.

Av denna anledning rekommenderar vi att varje projekt bedöms för sig, i stället för att tillämpa en enda allmän minimikapacitet.

4. Hur står sig Polen i jämförelse med Finland, och vad skulle Polen kunna lära sig av den finska marknaden?

JK: Finland började tidigare att utveckla sin marknad för biometan och har därför större erfarenhet både av tekniken och av olika affärsmodeller för biometan.

En viktig lärdom från Finland är att biometan inte bör ses enbart som ett nytt sätt att producera energi. Det är också ett förnybart bränsle och en viktig del av den cirkulära ekonomin. Utvecklingen av biometan i trafiken har varit viktig i Finland, liksom möjligheten att skapa olika affärsmodeller: inmatning i nätet, trafikbränsle och direktleveranser till industrikunder.

Polen behöver dock inte kopiera den finska modellen. Polen har en betydligt större jordbrukssektor och därmed potential att utveckla produktionen av biometan i en klart större skala. Det som Polen kan lära sig av Finlands erfarenheter är vikten av förutsägbar reglering, integrering av beprövade tekniker och skapandet av en långsiktig efterfrågan på förnybar gas.

5. Biogas eller biometan – vilket är mest lönsamt för jordbrukaren?

JK: Det finns inget svar som passar alla situationer.

Kombinerad produktion av el och värme kan förbli en mycket bra lösning om både elen och värmen kan utnyttjas effektivt. Om det dock inte går att hitta någon lönsam användning för en betydande del av värmen kan förädlingen av biogas till biometan bli allt mer lockande.

Innan ett beslut fattas bör ägaren analysera elintäkterna, värmeutnyttjandet och dess värde, försäljningspriset på biometan, avståndet till gasnätet eller slutkunden, anläggningens kapacitet, råvarukostnaderna och framtida investeringsbehov.

Biometan kan också öppna upp för helt nya kundgrupper, däribland transportsektorn, industrin och företag som vill minska sitt koldioxidavtryck.

6. Hur ser ni på investerarnas intresse i Polen?

JK: Sedan Biovoima lanserades på den polska marknaden har vi sett ett tydligt växande intresse för biometan. Vi får förfrågningar både om nya biometananläggningar och om att omvandla befintliga biogasanläggningar till biometanproduktion. Ägarna till befintliga anläggningar överväger allt oftare om förädling av biogas till biometan skulle kunna erbjuda en mer attraktiv långsiktig affärsmodell än att enbart fortsätta med elproduktion.

Samtidigt ser vi ett växande intresse för större jordbruks- och industriprojekt, där produktionen av biometan planeras redan från början.

Vi tror att detta segment kan bli en av de viktigaste drivkrafterna på den polska biometanmarknaden under de kommande åren. Vi har för närvarande flera polska projekt i olika faser, från genomförbarhetsstudier och budgetförslag till mer avancerade kommersiella förhandlingar.

7. Vad skulle du annars vilja lyfta fram?

JK: En viktig faktor är att Polen inte börjar från noll. Landet har redan många biogasanläggningar i drift, en mycket stor jordbrukssektor, en stark livsmedelsindustri och en betydande råvarupotential.

Tekniken för produktion av biometan är välutvecklad och finns tillgänglig på marknaden. Därför är den centrala frågan idag inte längre om Polen kan producera biometan, utan hur snabbt landet kan skapa förutsättningar för att utveckla dessa investeringar i stor skala.

Ur investerarens perspektiv är förutsägbarheten i regelverket, de långsiktiga möjligheterna att köpa biometan och projektens finansieringsbarhet (bankability) avgörande.

Om dessa förutsättningar skapas tror vi att Polen har alla grundläggande förutsättningar för att bli en av Europas viktigaste marknader för biometan.

Mer information om ämnet:

Jani Kangasaho | Försäljningschef, Partner

jani.kangasaho@biovoima.fi | +358 50 468 7907