Lönsamheten i ett biogasprojekt avgörs av några få siffror: hur mycket råvara som finns tillgänglig och till vilket pris, vad man får ut av den och vad anläggningen kostar. Vi går igenom dessa siffror så att slutresultatet håller måttet inför finansiären, styrelsen och stödmyndigheten.
Du får en rapport som kan ligga till grund för beslut och en öppen beräkningsmodell – inte en försäljningspresentation.
Lönsamhetsanalysen är projektets första verkliga filter. Den genomförs före förplaneringen, innan tillståndsprocessen inleds och innan bindande förhandlingar om tomten eller leveransavtalen inleds.
Typiska situationer: som underlag för investeringsbeslutet, som bilaga till en ansökan om finansiering eller stöd, vid val mellan två genomförandealternativ, eller för att utvärdera en utbyggnad och modernisering av en befintlig anläggning.
Om projektet inte är lönsamt är det den viktigaste slutsatsen av utredningen att konstatera detta redan i detta skede. Vi säger det rakt ut.
Omfattningen fastställs utifrån respektive projekt. Dessa sex delar utgör en standardram.
Utgångspunkt: Inmatningar och tillgänglighet
Fodertyper, mängder, säsongsvariationer, TS/VS-halter samt nivån på portavgifter eller foderkostnader.
Avkastning: Massbalans och gasproduktion
Metanproduktion per foderration, mängden biogas och biometan samt mängden röta och avfall.
Lösning: Teknikjämförelse och dimensionering
Val av process, förbehandling, hygienisering, förädling och hantering av slutprodukten — 2–3 jämförbara helheter.
Marknad: Slutprodukter och intäktsströmmar
Biometan, el och värme, koldioxid, återvunna gödningsmedel. Prissättning, försäljningskanaler och stödmekanismer.
Kostnad: CAPEX och OPEX
En jämförelse mellan investeringsberäkningen och de genomförda projekten samt drifts-, underhålls-, energi- och personalkostnader.
Beslut: Lönsamhet och risker
Kassaflöde, återbetalningstid, nuvärde och internränta samt känslighetsanalys för kritiska variabler.
Det är inte alltid värt att göra noggranna beräkningar direkt. En typisk process är en snabbgenomgång → lönsamhetsanalys → förplanering, där varje steg avslutas med ett beslut om att fortsätta eller inte. Noggrannhetsklasserna beskriver den allmänna storleksordningen inom branschen för respektive utredningsnivå. De utgör inte något åtagande om noggrannheten för ett enskilt projekt – detta avtalas utifrån kvaliteten på utgångsdata.
| Översikt | Lönsamhetsanalys | Förplanering | |
|---|---|---|---|
| Fråga som besvaras av | Är det ens värt att undersöka saken? | Är projektet lönsamt, och på vilka villkor? | Hur genomförs projektet och vad kostar det? |
| Storleksordning | ± 40–50 % | ± 30 % | ± 15–20 % |
| Innehåll | Grov massbalans och kostnad per storleksklass jämfört med referensobjekt | Dataintegration, teknikjämförelse, CAPEX/OPEX, kassaflöde, känslighetsanalys | Layout, processbeskrivning, utrustningsförteckning, omfattning som kan ingå i en anbudsförfrågan |
| Användning | Intern diskussion, urval av projektförslag | Underlag för investeringsbeslut, ansökningar om finansiering och stöd | Tillstånd, upphandling, anbudsinfordran |
Åtgärder
Beräkningen måste uppdateras när indata, användningsområden, transporter eller krav förändras – och verifieraren granskar den på nytt. Med en kontinuerlig underhållstjänst hålls beräkningen uppdaterad utan att det blir en extra uppgift för någon.
Låt oss börja med utgångsinformationen
Ange vilka typer av råvaror det rör sig om, den beräknade årliga mängden, platsen samt vart slutprodukten är avsedd att gå. Utifrån dessa uppgifter meddelar vi vilken utredningsnivå som är lämplig för projektet och vad den kräver.
© 2026 Biovoima
Integritetspolicy
